Skatten är en av de största skillnaderna mellan att köpa riktig kryptovaluta och att köpa ett kryptocertifikat på ett investeringssparkonto. För många är den också det starkaste skälet att välja certifikat.

Riktig krypto: 30 procent och K4 för varje affär

Äger du bitcoin eller annan kryptovaluta direkt, på en kryptobörs eller i en egen plånbok, räknar Skatteverket den som en kapitalplaceringstillgång. När du säljer betalar du 30 procent skatt på vinsten. En förlust får du dra av till 70 procent.

Det som gör det krångligt är att det inte bara gäller när du säljer mot kronor. Skatteverket räknar också med en försäljning när du byter en kryptovaluta mot en annan, till exempel bitcoin mot ether, och när du betalar för något med krypto. Varje sådan händelse ska redovisas på blankett K4 under avsnitt D.

Du måste dessutom räkna ut ditt omkostnadsbelopp enligt genomsnittsmetoden. Har du köpt vid flera tillfällen läggs alla inköp av samma kryptovaluta ihop, oavsett vilken börs eller plånbok du använt, och delas med antalet. Den förenklade schablonmetoden, där man räknar med 20 procent av försäljningspriset, får inte användas för krypto.

Har du handlat mycket, på flera börser, blir det snabbt ett tidsödande arbete.

Certifikat på ISK: ingen skatt på vinsten

Ett kryptocertifikat är ett värdepapper som handlas på börsen, och därför får det ligga på ett investeringssparkonto. Då gäller helt andra regler.

På ett ISK betalar du ingen skatt på vinster, och du ska inte deklarera vinster eller förluster. I stället betalar du varje år en skatt som baseras på kontots värde – oavsett om det har gått upp eller ned. Banken räknar ut beloppet och skickar uppgiften till Skatteverket, så den finns redan ifylld i din deklaration.

Så räknas schablonskatten 2026

Från och med den 1 januari 2026 är sparande på ISK och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Gränsen gäller ditt sammanlagda sparande i alla banker, inte per konto.

På den del som överstiger 300 000 kronor räknas skatten så här:

  1. Kapitalunderlaget beräknas: värdet vid ingången av varje kvartal plus alla insättningar under året, delat med fyra.
  2. Schablonintäkten blir kapitalunderlaget gånger statslåneräntan den 30 november året innan, plus en procentenhet. För 2026 är det 2,55 + 1 = 3,55 procent.
  3. På schablonintäkten betalar du 30 procent skatt.

Resultatet för 2026 blir en skatt på 1,065 procent per år på det som överstiger 300 000 kronor.

Observera att insättningar räknas in i kapitalunderlaget. Det kan därför bli lite skatt även om saldot vid årets slut ligger under 300 000 kronor, om du har satt in mycket under året.

Ett räkneexempel

Anna köper bitcoin för 100 000 kronor. Ett år senare har värdet stigit till 150 000 kronor och hon säljer.

Riktig bitcoin på en kryptobörs: vinsten är 50 000 kronor. Skatten blir 30 procent av det, alltså 15 000 kronor. Anna ska redovisa affären på K4.

Bitcoincertifikat på ISK: Annas samlade sparande på ISK ligger under 300 000 kronor, så skatten blir 0 kronor. Hon behöver inte redovisa något.

Om Anna i stället hade ett kapitalunderlag på 500 000 kronor på sina ISK skulle hon betala 1,065 procent på 200 000 kronor, alltså 2 130 kronor för hela året, oavsett hur mycket bitcoinen steg.

Kom ihåg att certifikatet har en förvaltningsavgift som drar ned avkastningen. Den ingår inte i exemplet, men den bör vägas in, särskilt om du tänker äga länge.

När ISK är sämre

Schablonskatten betalas även ett år då värdet har sjunkit, och på ett ISK får du inte dra av förluster. Fondavgifter och andra avgifter är inte heller avdragsgilla.

Har du sålt riktig kryptovaluta med förlust kan du däremot dra av 70 procent av förlusten mot andra kapitalvinster. För den som tror på stora svängningar åt båda hållen är det alltså inte självklart att ISK alltid lönar sig. För de allra flesta som köper för mindre belopp och vill slippa krånglet är ISK det enklaste alternativet.

Den här guiden beskriver de allmänna reglerna. Har du en mer komplicerad situation, till exempel mycket handel på utländska börser, staking eller egen näringsverksamhet, läs mer hos Skatteverket eller ta hjälp av en rådgivare.